Min chef, som inte skakar hand med kvinnor (eller rör vid dem på annat sätt) utav religiösa skäl önskade mig ett försenat grattis på kvinnodagen idag. Wow!

Han gav mig också lite feedback på hur jag är som person och hur jag är att vara chef över (inte för att jag bad om det, men jag uppskattade det ändå). Han sa att det är uppenbart att jag inte gillar att bli tillsagd vad jag ska göra eller att bli chefad över. Jag var förvånad för jag hade aldrig trott att det skulle framgå så tydligt (jag gör allt för att dölja det!) – min familj sitter säkert och fnissar medans de läser detta för det är ett väldigt typiskt drag hos mig. Min pappa brukade alltid uppgivet sucka när jag var liten och jag inte ville göra som han eller mamma sa, och säga “Jaja, gör vad du vill, för det gör du väl ändå”…

Chefen sa också att det är tydligt att jag har väldigt starka värderingar och principer och att om jag nu ska bli konsult så måste jag tänka på att tona ner det lite ibland. Jag frågade om han tyckte jag var arrogant (det vill jag verkligen inte vara!) men det gjorde han inte. Han sa att han alltid uppskattat mig för mina starka värderingar och han sa att jag absolut inte får ändra på det, men att om jag ska arbeta med klienter så får jag lära mig att kompromissa mer. Och det har han nog rätt i. Fast han vet ju inte hur mycket jag redan kompromissar..!

Och när jag är konsult så är jag ju faktiskt anställd för att kunna ge råd om hur saker och ting bör vara, jag är ju “experten” helt plötsligt… annat är det på nuvarande jobbet där jag jämt blir ifrågasatt och måste rättfärdiga allt jag gör och säger, klart mina värderingar märks lite tydligare då iom. att jag ofta befinner mig i en försvarsposition.

På nya jobbet kommer jag ju dessutom att jobba med britter och då min arbetslivserfarenhet (= min expertis) kommer från England så kommer jag ju inte att behöva förklara mig ideligen, de vet ju redan varför saker och ting bör vara på ett visst sätt då vi kommer att ha nästan likadana erfarenheter och referenser. På nuvarande jobbet finns inte den kunskapen eftersom ingen jobbat med det jag gör förut.

Men jag är samtidigt glad över att han sa det, för jag är väldigt stolt över mina värderingar och de är väldigt, väldigt starka hos mig. Det är något jag fått utav mina föräldrar via min uppfostran och jag tror det är kärleken till mina föräldrar som gör mina värderingar så starka och djupt rotade. Kompromissar jag bort det jag tror på känns det som om jag kompromissar bort mitt arv och min familj… och det kan jag inte göra.

Äsch, det går säkert att vara en konsult med starka värderingar och principer. Jag vägrar se det som något annat än en tillgång!