Vad härligt! Jag är ledig imorgon! Det är Eid al Fitr nu under helgen, vilket är helgdagarna som avslutar Ramadan. När Eid faller beror på när månen skymtas av Månkommitteen. Dubais styre har redan annonserat att alla statliga organisationer tar ledigt på onsdag och torsdag denna vecka samt söndag nästa vecka.

Dock har de ingen kontroll över ledigheten på privata företag, förutom att man enligt lag måste vara ledig på själva helgdagarna. Helgdagarna faller troligtvis (beroende på om månen syns ikväll eller imorgon kväll) på fredag och lördag, vilket ju redan är lediga dagar då det är helg, så vi som inte jobbar för statliga bolag får alltså ingen extra ledighet alls, medans de statligt anställda får fem dagar (i kombination med helgen).

Så funkar det i Förenade Arabemiraten och det är bara att gilla läget. Men nu har min arbetsgivare bestämt sig för att ge oss ledigt på torsdag iallafall, trots att de inte måste, för att vara lite schyssta och låta oss ’delta i festligheterna’ då Eid al Fitr är en mycket välfirad högtid i muslimska länder.

Tyvärr är D inte ledig imorrn men jag har å andra sidan inget emot att spendera dagen för mig själv. Kanske kör jag en uppesittarkväll ikväll med lite popcorn, en mysig film som D inte vill se och en kopp te i nya soffan. Då de flesta andra ex-pats kommer att jobba, är säkert de flesta shoppingcentrum ganska tomma under dagen imorgon, så jag funderar på att åka och shoppa lite kostymer och andra arbetskläder som jag verkligen behöver. Ja, så gör jag nog. Gött!

Två veckor kvar av Ramadan. På kontoret i Dubai är det så få muslimer, att de gått samman och bestämt sig för att annonsera att de inte vill att hela kontoret fastar för deras skull, så vi som inte är muslimer (kanske 95% av kontoret) är fria att äta och dricka som vanligt, så länge vi inte gör det i receptionen där det kan finnas oanande besökare som tar anstöt. Det är jätteskönt, annars brukar man ordna något mötesrum eller annat utrymme bakom lyckta dörrar där icke-muslimer kan äta medhavd lunch eller dricka en kopp kaffe. Men inget sånt på kontoret i Dubai alltså, härligt.

Det är min första dag tillbaks i Abu Dhabi idag sen jag kom hem från semestern, och jag hade totalt glömt bort det faktum att lunchladyn inte kommer förbi med sin smörgåsvagn under Ramadan. Klientens kontor i Abu Dhabi ligger ju dessutom i ett område utan några butiker eller restauranger, så det hade blivit en ofrivillig fasta för mig om inte min carpoolkompis Stu hade kommit till min undsättning och skjutsat mig till en stor matbutik som ligger ca 10 minuter bort med bil (han skulle ändå köpa nåt i verktygsbutiken bredvid).

Matbutikerna är nämligen öppna som vanligt (de flesta caféer och restauranger är stängda under dagen alt. serverar en bakom skynken eller skärmar). Så jag köpte mig lite ris och kyckling i delikatessdisken och var överlycklig när jag hittade en sked i skrivbordslådan (vart den varit vill jag inte veta) när jag kom tillbaka. Jag stängde dörren till mitt rum och satt och mumsade i mig lunchen och såg till att vira plastkassar om skräpet så att det inte luktar kycklinggryta över hela kontoret. Idéen med att vi icke-muslimer inte äter framför de fastande är ju att de inte ska frestas… lukten av en mustig kycklinggryta retar nog de flestas aptit…!

Förberedelserna inför Ramadan, årets heligaste månad, är i full gång. Jag hörde på radion imorse att Sheikh Khalifa (sheikhen av Abu Dhabi som också är överhuvud för Arabemiraten) ska fria ca 450 fångar runt om i emiratens fängelser (en blandning av emiratis och ex-pats), betala av deras skulder och ge dem en chans att skaffa sig ett nytt och bättre liv. Det är tradition att fångar frigörs innan Ramadan och att man ger almosor till de fattiga. Dels är välgörenhet en av pelarna i Islam och de är extra viktiga och betydelsefulla under årets heligaste månad.

Många muslimer har förberett sig i månader genom att fasta några dagar i veckan för att ’vänja systemet’. Nu, helgen innan, är det full rulle i matbutiker med folk som laddar upp med kundvagnar fulla med mat. Jag har sett familjer i matbutiker där varje familjemedlem har en kundvagn var, full med kött, ris, long-life mjölk, dadlar och sötsaker.

Matbutiker är öppna under Ramadan men jag antar att det inte finns mycket tid till att handla. Dagarna går till att antingen gå i skola/arbeta samt be, för att sova under eftermiddagen så att man orkar vara uppe på natten då man kan äta – ’iftar’ är den måltid som bryter fastan vid solnedgången och enligt tradition bjuder man hem olika familjekonstellationer varje kväll till en iftarbuffé, alternativt besöker släktingar eller äter iftar tillsammans på någon restaurang. Så det är mycket att göra!

Hos de brittiska ex-pats som jag till större del arbetar med är det också en hel del förberedelse – dock av en annan sort. Det är inte många som förbereder sig inför att fasta. Det finns visserligen en del som brukar hänga pa fastandet i ett försök att leva sig in i vad som är en stor kulturell och religiös högtid, men de flesta icke-muslimer kommer nog att smussla med sig mat till arbetet och äta lunch bakom lyckta dörrar, som det brukar vara. Förberedelserna handlar mest om att bunkra upp med alkohol – något som inte säljs under Ramadan.

Idag carpoolar jag med en kollega vid namn Dan. Vi har planerat att besöka en alkoholbutik här i Abu Dhabi efter jobbet, som ligger nästan vägg i vägg med klientens kontor. Ingen av oss har nån licens men det ska tydligen gå bra ändå. Den här alkoholbutiken frågar nästan aldrig efter en licens – det är butiken de flesta Emiratis handlar i (som ju egentligen inte får – villkoret för att man ska få en alkohollicens (som berättigar en att köpa hem och ha alkohol hemma) är att man inte är muslim). Jag har hört att det ska vara snorbilligt, hoppas det!

Jag och D behöver inte särskilt mycket, vi har ju ett ganska välutrustat barskåp, dricker knappt nånting hemma och ska dessutom vara bortresta under större delen av Ramadan. Men jag tänkte ändå passa på när ett tillfälle bjuds att köpa upp sig lite. Det är inte var dag man får chansen– senast jag och D åkte ut till Barracuda i öknen i Fujeirah och bunkrade var 2 år sedan inför min födelsedagsfest, och vi har fortfarande både vin och sprit kvar!

Många av mina brittiska kollegor är dock helt besatta av att se till att ha ett lager sprit hemma inför Ramadan. Det är allt de snackar om. De får nästan panik när det snackas om att alkohol inte kommer att serveras på deras favoritrestauranger och alla alkoholbutiker kommer att vara stängda (jag tror dock det finns några barer som fortfarande serverar). ’Åh, herregud, vi måste bunkra!’

Jag förstår inte riktigt paniken inför att vara alkohollös, och inte heller hur mycket de köper inför vad som ändå bara är typ 4 veckor. Hur mycket kan man dricka hemma på en månad egentligen? Men det är som om de skulle drabbas av någon slags pest om de skulle behöva spendera en helg alkoholfria. Det är liksom inte ett alternativ.

Jag har dock sedan länge insett att D’s tidigare knäppa arbetstider förskonat oss från mycket jag tycker är ganska tröttsamt med ex-pat livet här i Dubai. Då han arbetat kvällar och helger har vi automatiskt inte hängt med på lika mycket utekvällar, fredagsbruncher och annat som de flesta ex-pats sysselsätter sig med här ute. Jag har varit ute mycket oftare än vad han har, men det har mest varit arbetsrelaterat, med riktigt goda vänner eller när vi haft besökare. Jag har lyckats undvika att sugas upp i ex-patarnas suparsväng, tack o lov.

Nog för att jag gillar fredagsbruncher och utekvällar, självklart, men inte varje helg. Jag skulle få ångest om jag vaknade bakis varenda fredag och lördagmorgon, som de flesta ex-pats här ute gör – iallafall de utan barn. Jag har många gånger gått på fredagsbrunch, som brukar börja vid lunchtid och hålla på till sena eftermiddagen, som flockas av ex-pats klädda for nattklubb – mycket smink, korta och tajta klänningar, skyhöga klackarr. De dricker igenom hela brunchen, fortsatter till närmsta bar som erbjuder happy hour och kör sedan en hel utekväll. Jag fattar inte att de orkar – varenda helg liksom!

Anyway, each to their own. Jag ska iallafall leta efter lite grejer som saknas i vårt barskåp och kanske köpa upp mig på några flaskor vitt vin. Det enda vi har hemma är rött vin i bag-in-box, nämligen, och några flaskor vitt som jag köpte på flygplatsen senast (på Dubais flygplats får man märkligt nog köpa alkohol utan licens när man landar, i en särskild liten butik vid bagagebanden). Sen får jag och Dan hoppas att vi inte blir stoppade på vägen hem till Dubai, för ingen av oss har som sagt någon alkohollicens och det är inte tillåtet att transportera alkohol mellan emiraten heller. Men det är ju ganska otroligt att vi skulle bli stoppade av nån. Anyway, wish us luck!

Presscensureringen är något jag fascineras av. Ingen media, vare sig nyhetsrapporteringen i teve, dags och kvällstidningar eller nätnyhetssidor kritiserar Arabemiratens kultur eller styre. Kommer det nån nyhet om till exempel Sheikh Mohammed så handlar den till 100% om hur fantastisk han är eller något fantastiskt han åstadkommit.

Vid högtider som Ramadan eller Eid smöras det ännu mer – företag tar ut helsideannonser i dagstidningarna och publicerar ett foto på Sheiken och skriver gratulationer under.

Tänk er om typ Volvo varje påsk, midsommar och jul skulle ta ut en helsida i SVD eller DN med ett foto på Fredrik Reinfeldt och skriva ”Käre Ledare, tack för dina fantastiska visioner och ditt graciösa ledarskap, vi önskar dig och din familj en underbar midsommar! Från dina vänner på Volvo”. Det låter lite crazy, inte sant? Men så funkar det här!

Det finns inte heller mycket undersökande journalistik, utan de flesta nyheter är omformuleringar av press releases eller sånt som nyhetsbyråerna publicerar.

För ett tag sedan så försökte jag även lämna en kommentar på nätet till en artikel som skrivits om trafiken i Dubai. Den handlade om hur agressiva trafikanter är. Vissa hade kommenterat och undrat varför folk, om de nu inte brydde sig om medtrafikanters säkerhet, inte åtminstone oroade sig för att bli av med sitt eget körkort och därmed lugnade ner sig på vägarna.

Min kommentar till det hela handlade om att ingen ju på riktigt blir av med körkortet här nere, för de flesta familjer har någon familjemedlem eller nära vän inom trafikpolisen och blir man av med körkortet krävs det endast ett samtal till den personen för att få tillbaks det.

Jag har sett det hända otaliga gånger, inte bara med local emiratis utan även expats – min f.d. chef har fått tillbaks sitt körkort 3 gånger (han kör som en galning) med hjälp av hans chef, vars bror är kapten i Dubais poliskår och D fick ju prickar på sitt körkort borttagna av sin arbetsgivares kusin som råkar vara högsta hönset hos trafikpolisen i Sharjah (D fick dem för att ha lämnat sin kvaddade hyrbil i vägrenen, förbjudet i Arabemiraten men då bilen inte gick att starta hade han inte mycket val).

Men gissa vad som hände med min kommentar? De publicerade den inte! ”Tack för din kommentar, tyvärr så strider innehållet i din kommentar mot vår publiceringspolicy så vi kan inte publicera den”. Jovisst, tjena. Den innehöll för mycket kritik mot kulturen och samhället här nere.

Jag försökte ytterligare en gång häromdagen. Jag lämnade en kommentar till en artikel som handlade om hur Dubais flygbolag Emirates inte fått landningstillstånd i vissa länder och att de samtidigt köpt typ 140 nya flygplan. Vissa hade kommenterat och ojat sig över hur synd det var om Emirates som blir diskriminerade och så vidare.

Min kommentar handlade om det faktum att ett av skälen till att Emirates är så framgångsrika, är att de är subventionerade av Dubai. De behöver inte betala samma avgifter på Dubais flygplats som alla andra och har ju oljepengar att köpa nya tillgångar för, de behöver inte oroa sig för att finansiera sina affärer och dra på sig jobbiga villkor. Den kommentaren ville de inte publicera heller….

Alla länder favoriserar ju sina egna flygbolag, så det är väl inget nytt egentligen, men tydligen var det för kritiskt för att kunna publiceras.

Så, ska man bo här nere så får man acceptera att saker och ting fungerar på ett visst sätt och att det inte finns många forum att ifrågasätta det hela i. Det gäller väl att komma ihåg att Dubai och Arabemiraten inte är någon demokrati.

D har köpt ett PS3-spel till mig i England som är förbjudet i Dubai (’Heavy Rain’ heter det). Det är förbjudet då det anses innehålla för mycket nakenhet. Hoppas han lyckas smuggla in det!

Det här med censur i Arabemiraten är verkligen inte konsekvent. På bio brukar de klippa bort scener som är sexuella (det vill säga från kyssar och ’uppåt’ på skalan, kramar brukar vara okej, våld är okej) och även scener som är politiskt känsliga, typ kritik mot nåt styre i ett land som Arabemiraten tycker om (typ Saudiarabien, men inte Irak) eller scener som framställer araber som idioter (det finns ju en hel del såna filmer, oftast amerikanska).

Köper du dvd-filmer är de dock oklippta i de flesta fall, men väldigt sexuella titlar är oftast förbjudna. Erotik och porr är definitivt förbjudet och finns inte till försäljning förutom på svarta marknaden såklart. Ertappas du med porr i någon form kan jag dock tänka mig att straffet blir väldigt tufft, säkert några år i fängelse. Straffet är nog lite mildare för de som inte är muslimer.

Surfar du på nätet hittar du många förbjudna sidor också. Det går till exempel inte att nå fotosidan flickr.com. Alla sidor som har med sex eller porr att göra är också låsta. Sen har de även förbjudit sidor som konkurrerar med lokala företag, till exempel Skype går inte att använda här nere, då det konkurrerar med det lokala telecom-monopolet (det är egentligen ett duopol, för marknaden = två företag som båda är delvis statligt ägda). Surfar du till en förbjuden sida (det händer ofta då de mest bisarra sidor är förbjudna, till exempel vissa klädkedjor som säljer underkläder) syns inte själva sidan utan en annan sida dyker upp där det står nåt i stil med ’innehållet på den här sidan är förbjudet enligt lag xyz i Förenade Arabemiraten’.

På teve är det dock lite friare. De flesta filmkanaler och seriekanaler visar stora amerikanska och brittiska filmer och serier, många av dem med mycket sexuellt innehåll. ’Sex and the City’ går till exempelvis på seriekanalerna, och filmer som ’American Pie’ och andra lättsamt sexuella filmer visas ideligen, alla helt ocensurerade med kyssar, hångel och sexscener. Dock visas ingen erotik eller porr.

Det jag tycker är okonsekvent med det hela är att produkter som folk aktivt måste välja att konsumera, alltså researcha och antingen köpa en biljett för att se (bio) eller åka till en affär och köpa (dvds och spel) är censurerade, men på teve är allting fritt och det är ju där det finns störst risk att man zappar förbi nåt olämpligt och därmed ser nåt man egentligen inte vill se, utan att man valt det.

Det finns ingen marksänd teve i Dubai, man måste köpa en satellitbox. Vem som helst kan teckna ett satellitabonnemang och få film & serie-kanaler, även i det mest basic av teveabonnemang så ingår det en mindre mängd såna kanaler. Det går liksom inte att undvika om du vill se på teve.

Så egentligen borde det väl vara mer konsekvent om det var tvärtom, i ett samhälle som Dubai där det finns en sån vild blandning av religioner och kulturer. Det som ’alla’ har tillgång till, det vill säga teve, borde vara mest censurerat och det som man själv måste införskaffa (bio, dvd-filmer och tevespel) borde vara censurfritt, eller åtminstone finnas i ocensurerad upplaga.

Det är ju så det funkar i resten av världen. Så om du som muslim verkligen inte vill se folk ha sex så kan du ju undvika att gå och se ’Sex and the City 2’ och du behöver ju inte köpa ’Heavy Rain’ och spela det på ditt PS3. Du kan istället välja filmer som mer passar din livåskådning. Men om du sätter på teven här nere och zappar mellan kanaler så finns det väldigt stor chans att du råkar se några sekunder av Carrie och Mr Big i bingen, muslim eller ej.

Nåja, jag borde väl inte klaga för på sätt och vis så fungerar det bra för oss icke-muslimer. Man kan se normala program på teve och får stå ut med att vissa filmer på bio är censurerade och att vissa mediaprodukter är förbjudna att säljas. Men det går ju att göra som D precis gjort åt mig – köpa det utomlands och ta med det in i landet i resväskan…